Satt och läste linnpetts blogg om relationer och vem som "ska" ta första steget...
Fick mej att fundera på mina relationer i livet.
Jag har inte varit singel på...ehm...8-9 år tror jag...(med någon månads mellnrum här och där)
Har jag varit den som varit "på" och startat en relation med varje pojke? *tänka*
När jag var runt 15-16 så var jag inte så duktig på att säga vad jag tänkte och tyckte.
Gick mest with the flow...
Speciellt med en kille vet jag. Han såg inte alls bra ut, men han hade såklart sin charm.
Men jag var inte direkt intresserad, ändå så blev vi ett par!
Det var lite för att han var så himla kär och galen och jag ville inte vara elak...typ..
Galet va? Det är ju ännu mer elakt att vara tillsammans i 2 månader för att sen göra slut när han tror att det kommer bli något seriöst...
Det slutade med att jag blev tillsammans med hans bästa vän i smyg....fy på mej...

Jag vet ju att jag hatar att vara ensam. Klarar inte av det.
Har jag startat relationer med killar bara för att ha någon?
Även om jag inte varit kär i dom? Det är ju sjukt.

I mina mer seriösa relationer så har jag alltid när jag sett killen tänkt eller sagt högt till vänner att "honom SKA jag ha!"
Och så har det alltid blivit! Men jag har inte riktigt angagerat mej i det...det bara blev så...
Eller var det för att jag va inställd på det? Känner killar av sånt kanske?
Dom behöver inte anstränga sej och göra sej till... eller var det för att jag va onykter dom gångerna?
Haha, jag har ingen aning!! :P

Ausa, kommer du ihåg midsommar 2002 när R stod på fördäck i sina ljuuuusa jeans och kepsen bakochfram alldeles solbränd och blekt hår? När vi satt på ängen och jag sa "daaaamn! Honom ska jag lätt hångla ner ikväll!"
Några timmar senare samt ett par cider så sa jag högt till dej "Jag fick snyggingen!!" och fortsatte slaska mule i gräset!
5 år höll den relationen..!
Med Rienk va det precis samma sak!
Jag såg honom på bowlingen och sa till Jannika att "shiiiiiiiit, vem e det där?! Honom skulle jag LÄTT vilja hångla upp mot väggen!" Jamen...så blev det ju (fast på dansgolvet..) och nu sitter jag i Holland och kommer aldrig lämna honom!

Hmm..skumt...det där med relationer...
Jag har haft många, men inte riktigt varit delaktig..
Har mest varit i dom...bara för att! För att jag kunde kanske...
Men man lär sej!
Nu sitter jag i ett förhållande där jag kan tycka och tänka högt! Bolla tankar med Rienk.
Säga vad jag tycker och känner! Precis som det ska vara!

Man behöver nog några relationer på nacken för att klara av dom. För inte är det lätt alla gånger!
Speciellt inte om man har en karl som jag har...världens underbaraste!! Men även han har sina sidor...
Vi 2 är typ precis likadana oxå, så det e väldigt jobbigt ibland när båda 2 får sina aggroutbrott eller vägrar ge sej i diskussioner eller situationer...! hahaha, men damn vad han får mej att skratta och känna mej älskad!
Varje dag! Helt underbart!