Det är så svårt allting. Fattar nog inte riktigt själv hur invecklat det är.
Hur blev det såhär?
Jag säger inte att det känns helt fel. Det gör det inte.
Men det är så tungt allting.
Att gå till jobbet känns tyngst. På Andraplats kommer nog att äta...
På tredje plats allt annat..
Det är så lång tid kvar till semestern, och jag vet inte om jag orkar!!
Vet helt seriöst inte om jag orkar...

Vill bara åka iväg nu. Åka iväg och känna efter på alla plan!
-Hur känner jag? Vad vill jag? Kommer jag tillbaka?

Förut kunde man skylla på allt annat.
Nu är det jag och ingen annan som har startat allt och jag är den enda som kan avsluta det hela.
Förut tänkte jag på alla andra ist för mej själv och nu är det enda jag ska tänka på mej själv.

Önskar bara att ni kunde se allt med min ögon, tänka med min hjärna, för bara en liten liten stund, för att få veta..hur allt verkligen ligger till.